Hagge Herrgård – Hagge Byalag

En sommardag kring 1905 samlades herrskapet på grusplanen framför herrgården för att förevigas av fotografen. De bär alla sina tids- och ståndsmässiga kännetecken. I den bakre raden från vänster står Fru Elin Bock, Disponent Patrik Bock, Brukspatron Harald Nordlander, Fröken Bergdahl och Fru Sigrid Nordlander. Framför står de bägge döttrarna Ruth och Greta Nordlander. Att bilden är tagen med lådkamera med sökaren upptill, framgår av skuggan (av fotografens krökta rygg och sänkta armar) som faller på Fru Bock.

Den välbekanta entrén till herrgården finns kvar än idag och är en mara för alla större fordon. Den högra grindstolpen blev tyvärr knäckt häromåret när en lastbil körde på den.

Innanför grindarna låg den pampiga herrgården med krattade grusgångar och välansade blomsterrabatter.

Från sjösidan tornar herrgården upp sig ovanför de båda flyglarna vid sjöns utlopp och den gamla tvättstugan. Den senare är den enda byggnaden som finns kvar idag som byggdes i samma stil som herrgården.

Hagge som arbetsplats och boställe såg inte likadant ut för alla människor. År 1806 stod Hagge herrgård klar för bruksdisponenten och hans familj. Den måste vara tillräckligt stor för att kunna ta emot övernattande långväga gäster, såväl kunder till bruket som myndighetspersoner och goda vänner. Herrgården stod parallellt med Haggens utlopp, där den ena flygeln av skogskontoret nu är belägen. Herrgården var bebodd fram till 1930-talet och revs omkring 1950 efter att underhållet blivit alltför kostsamt av den dåvarande ägaren Grängesbergsbolaget. Bilderna har välvilligt ställts till Hagge byalags förfogande av Ambassadör Jan Axel Nordlander, som är nutida släkting till förre Brukspatronen Harald Nordlander. Jan har även skrivit ner några intressanta uppgifter med koppling till Hagge bruk, dess ägare och deras familjemedlemmar. Se nedan. Hagge byalag ber att få framföra sitt varma tack till Jan för dessa bidrag!

Noteringar för Hagge Byalag med anledning av att:

2006 var det 200 år sedan Hagge herrgård blev inflyttningsklar

av Jan Axel Nordlander

Hagge Bruk anlades 1629 av Johan Brusenhagen. Det hade sedan en rad ägare, bl.a. släkten Lohe, känd genom den makalösa silverskatt med bl.a. 18.000 mynt, som 1937 grävdes upp i en potatiskällare i Gamla Stan i Stockholm. Där hade Lohes gömt silvret 1743 då ”Stora Daldansen”, ett bondeuppror, hotade huvudstaden.

Ar 1790 förvärvades bruket av familjen von Ehrenheim, som suttit på Malingsbo sedan 1705. Fyra år senare bosatte sig kapten Johan Wilhelm von Ehrenheim, gift med Brita Johanna Bjuggren, vid Hagge. Johan Wilhelm lät åt sin familj uppföra en ny herrgårdsbyggnad i sten, vit eller ljusgul i klassicistisk stil, med 24 rum. Men han hade ingen lycka med sig. Samma år som bruksherrgården stod färdig, 1806, dog hans hustru i barnsäng. En vecka senare förlorade Johan Vilhelm också den nyfödde, ende sonen.

Johan Wilhelm dog i Stockholm 1815. Redan efter 1810 lämnade han Hagge, som måste ha burit på för många tunga minnen. Fem överlevande döttrar fick han ändå, alla födda på Hagge. Ingen av dem blev dock kvar i Västerbergslagen.

Efter Johan Wilhelms död köptes bruket av Anders Wetterdal, som tillhörde en gammal bergsmanssläkt. Sonen Ludvig övertog driften vid Hagge 1834 och gifte sig strax med Gustava Lamming, dotter till en riksdagsman för borgarståndet från Nyköping. Tre av parets barn föddes på Hagge innan bruket på nytt såldes 1845, nu till stadsmajoren Eric Nordlander i Stockholm.

Ledningen av bruket övertogs av Erics son Axel Nordlander, som 1856 tillsammans med Ludvig Wetterdal och Jacob Westman på Smedjebacken grundade valsverket där, som år 2006 fyller 150 år.

Axel gifte sig med den driftiga Gustafva Öhrn från Oslättsfors bruk i Gästrikland. De fick fyra barn tillsammans, men drabbades också de av olycka. En son dog bara 19 år gammal och den yngsta dottern Alfhild, gift grevinna Cronstedt, omkom bara 37 år gammal i en ridolycka på Fullerö vid Västerås. Andra dottern, blev kvar i Smedjebacken som hustru åt bruksförvaltaren Alfred Norberg, men förlorade i sin tur en liten son. Axel utvidgade bruksdriften betydligt genom att förvärva bl.a. Nedre Hagges bergsmanshytta, Klenshyttan, Gärdsjöbo och andelar i Flatenbergshyttan.

Bruksdriften övertogs emellertid av Axels son Harald, född 1853 på Hagge och gift med Sigrid Klingberg, född på Tidaholms bruk i Västergötland. Harald ”förskönade” enligt tidens mode strax innan förra sekelskiftet herrgården med en stor snickarglädjeveranda. Sedan bruksdriften blivit olönsam sålde Harald Hagge 1910 till Grängesbergsbolaget och flyttade till herrgården i Bengtsgård (nuvarande församlingsexpeditionen i Smedjebacken) för att ägna sig åt ledningen av valsverket samt sågen och mejeriet som hörde till. Sigrid och Harald, som dog 1920, hade fyra barn som alla var födda på Hagge. En son, Axel, blev olympisk guldmedaljör i ridning 1912. Yngsta barnet, Ruth, flyttade till Eriksbergs gård i Morgårdshammar med sin make John. När hon gick bort i början av 1980-talet var den ståtliga bruksherrgården i Hagge, hennes barndomshem, riven sedan 30 år. Ruths och Johns namn lever kvar i den av dem donerade Uddparken vid Norrbärke kyrka.